Tisdagens kvällskapp blev en stillsam historia. Dels för att vinden var svag och dels för att bara fyra båtar trodde det skulle gå att segla. På plats var bara de mest trogna seglarna.
Ihop med ledningen trodde man, att det i den sydliga vinden skulle gå att segla Sandvik – Storön – Seglarvik, två varv. På väg upp mot Sandvik försvann båtarna ur sikte. När de dök upp ute på sjön syntes Anders Thunells och Kent Carlssons spinnakrar först. De gled över sjön långt före de två övriga. Man rundade bojen vid Storön och kunde fortsätta att segla spinnaker mot Seglarvik. Såg ut som man skulle klara att göra ett varv till. Men så blev vinden allt svagare. Ledningen insåg att det skulle vara omöjligt att gå upp till Sandvik igen. Man meddelade seglarna att de skulle går direkt in i mål.
Kent knep segern knappt före Anders och en bit efter Kjell Larsson. Patrik Risberg som brukar vara med i täten blev långt efter. Kanske var det en nackdel att ha full besättning i den svaga vinden. Han hade för dagen en en internationell besättning bestående av tyske Berndt och indiske Sarath.
Efter seglingen var alla nöjda med att man kortat tävlingen. Det hade inte varit roligt att bli liggande i bleke och kanske få paddla hem.
Seglingsnämnden
