Efter den lyckade Norra Vi-seglingen i helgen kändes det lite avslaget med en kvällskapp i tisdags. Bara 4 båtar hade planer på att segla i den mycket byiga vinden. Eftersom vinden var så oberäknelig hade man svårt att fatta beslut om vilken bana man skulle segla. Det var inte lätt för seglarna, att med fladdrande segel se vad som visades på skyltarna utanför klubbhuset. Redan vid första rundning vid Tranåsöarna märktes att något inte stod rätt till. Båtarna gick åt olika håll. Seglarna själva insåg detta, så man gick tillbaka till hamnen.
Alla var överens om att det bästa var att bara stryka seglingen. Man tyckte också att man egentligen inte borde ha tävlat med så hårda vindbyar.
Detta var ju sista seglingen för vårsäsongen och därför skulle ett resultat sammanlagt räknas ut. Tur att programmet i datorn klarar av att räkna. Det är verkligen rörigt att hålla reda på somliga som deltagit ofta och andra som bara varit med någon enstaka gång. Helt odiskutabelt är att Roy Gustavsson segrar. Både för att han är en duktig seglare men också för att han deltagit flest gånger. Tvåa blir Anders Thunell och trea Kent Carlsson.
Nu blir det inga fler seglingar på ett tag. Nästa gång man får möjlighet att segla i klubbens regi blir ESKADERSEGLINGEN lördagen den 5 juli.
I helgen hade vi den ojämförligt mest populära seglingen, Norra Vi-seglingen. Det är den händelse i klubben som man mest pratar om och som så många av oss ser ser fram emot. Inte bara för själva seglingen, utan för den trevliga övernattningen i främmande hamn.
Seglingen är lagom lång, för att de flesta ska klara av den utan att slita ut sig för mycket. Det gör att många kan segla tävlingen ensamma utan att ha någon gast. Sträckan är 15 nm, vilket gör att om man har rätt vind, så kan man med en så blygsam fart som 3 knop vara i mål på 5 timmar.
Nu är det ju så med segling och vindar, att man sällan får vad man önskar sig. I år hade ju meteorologerna lovat riktigt vackert väder, vilket ofta medför svaga vindar. Detta visade sig redan på fredagen.
Sedan några år tillbaka brukar seglarna i Norra Vi Båtklubb ha en egen tävling, för att ta sig till lördagens tävling. Det var i år 5 båtar som tävlade om att ta sig till Seglarvik. Det gick tyvärr dåligt. Halvvägs dog vinden ut helt och man fick gå för motor. De fem besättningarna verkade inte allt för ledsna för det. Det var ett glatt gäng som vi tog emot och lät förtöja på utsidan av piren.
På lördagsmorgonen hade så många som 20 båtar anmält sig, fler än på senare år. Solen sken men var var vinden? Just före kl 11, då första båt skulle starta kom det ändå en lagom bris för att båtarna en efter en kunde försvinna bort över sjön. Tävlingen har ju jaktstart, vilket innebär att båtar med lågt handikapp startar först.
Det visade sig snart att vinden inte var mycket att lita på. Särskilt på de stora vattnen utanför Malexander var vinden både lynnig och obefintlig. Somliga seglare hade turen att få såväl gynsam riktning som styrka, medan andra hamnade i bleke.
Efter sex och en halv timme gick Kent Carlssons H-båt segrande över mållinjen nere i Norra Vi. Några minuter senare Lasse Haraldssons slanka Safir. Så några minuter senare en Soling. Det är en båt som vi trodde lämnat Tranås, eftersom skepparen gjort det. portugisiske Joao Teles, var tillfälligt tillbaka och hade som gast tyska Mascha som heller inte jobbar i Sverige längre.
En efter en droppade båtarna in och fick hjälp att förtöja inne i hamnen eller på utsidan. Det blev en härlig sommarkväll och seglarna fick som vanligt uppleva trevligt sällskap ihop med likasinnade från en annan klubb.
På söndag kl 11 gick starten för seglingen hem till Tranås. Då var naturligtvis ingen av båtarna från Norra vi med. Det var alltså 15 båtar som startade i så kallad grindstart, som vanligt ledd av Peter Åhlund. Båtarna fick i början en rejäl skjuts uppför Norra Vi-fjärden. Men så dog vinden helt. Man kan förstå att tröttheten och värmen fick den ene efter den andre seglaren och ge upp och starta motorn.
Kvar blev några få båtar som ville ta sig i mål. Det var en klunga av 4 båtar som dök upp på Tranåssjön och i snigelfart närmade sig målet. Patrik Risberg hade chansat att gå på andra sidan Storön. Detta gjorde att han fick vinden mer i sidan och därmed bättre fart. Han vann på så sätt dagens etapp.
Totalsegrare inräknat båda seglingarna blev Kents H-båt. Tvåa Joaos Soling och trea Patriks H-båt. Fyra Thunell Comfort 26.
Vinnare Kent Karlsson
När dessa var i mål undrade man om det var någon mer kvar ute på banan. 10 båtar hade rapporterat in att de brutit. Så dök det upp ett segel. Det var den Soling som Johan Norberg just skaffat. Nu var vinden ännu svagare och det tog väldigt lång tid över sjön. Men hans enträgna kämpande gav honom ändå en hedrande femteplats totalt.
Det var verkligen inget inbjudande väder i tisdags, då den femte kvällskappen för året skulle genomföras. Inte nog med att regnet hängde i luften. Det fanns knappt någon vind heller. Trots det jobbades det i hamnen med förberedelser i fyra båtar. Så kom ändå lite vind ifrån ost och man bestämde att man skulle segla en bana med två varv till Storön. Bara en av båtarna valde före start att ha spinnaker, Kent Carlssons som också var enda båt med full besättning.
Ojämn start
Trots att det var så få båtar blev starten ojämn och två båtar halkade efter direkt. Efter rundning borta på andra sidan sjön såg man att den första båten fick upp en blå spinnaker.
Segraren Kent i sin H-båt
Det var alltså Kent som tagit ledningen. I den lätta vinden nästan rakt akterifrån kunde han gå ifrån närmsta båt, Anders Thunells Comfort 26. De övriga två båtarna, Jörgen Wigh, ensam i H-båt och Roy Gustavsson i Folkbåt, var långt efter. Vid rundning i Seglarvik verkade Kent ha en betryggande ledning.
Rundning i vid seglarvik
På andra varvet skedde inget särskilt. Ingen kunde rå på ledaren. Kent vann med över 2 minuter före Thunell. Fastän Jörgen var aningen före Roy i mål blev han ändå sist. Roy blev trea på sitt lägre handikapp.
Det blev alltså en helt OK tävling och Sommens Segelsällskap kan glädja sig åt att ha lyckats genomföra alla sina fem kvällskapper i vår.
I kommande helg ser vi fram emot årets mest populära tävling. På lördag och söndag blir det Norra Vi-segling. Man lovar vackert väder, så det kan säkert bli riktigt härligt. Både seglingen och att umgås i deras gästfria hamn.
Intresset för kvällskappseglingarna växer. Inte undra på det, med så underbart väder som det var i tisdags kväll. Nu, i den fjärde delseglingen, var det 8 båtar som vill vara med. Banan skulle den här gången vara en kort distanskappsegling på Tranåssjön. Man skulle gå runt alla bojarna på sjön moturs. Passade bra, eftersom vinden var lagom stark men dock mycket nyckfull. Den tycktes komma från alla möjliga håll.
Tät start med åtta båtar
Det blev en tät start utan missöden. Båtarna försvann snart ur sikte på väg upp mot Sandvik. När de åter syntes borta vid Brandsnäs verkade det som Peter Åhlund i NF hade ryckt åt sig en ledning. Han drygade ut avståndet på väg ner mot Ringsberget. Men just före rundning vid Tranåsöarna hände något. Bröderna Burenby i Express smet förbi. När man passerat bojen vid Hätte såg det ut att bli en hård kamp in mot Seglarvik om de tre första platserna. När Bröderna Burenby gick över mållinjen som första båt, trodde man saken var klar, att de skulle vinna. Men Åhlund var inte långt efter. Det blev dock ingen vinst för någon av dessa. Strax bakom kom Thunells Confort 26.a och tog hem segern på grund av lägre handikapptal. Alltså – etta Thunell, tvåa Burenby och trea Åhlund.
Åhlund i NF och Thunell i gul Comfort 26 vid Hätte Udde
Längre bak i fältet blev det en tät kamp mellan Stefan Rackings Aphrodite 22 och Dan Viklunds Avance 24.a. Båda gjorde sin första tävling i egen båt för säsongen. Dan dessutom ensam utan gast.
En sak som är lite tråkig i år, är att det inte varit med några tävlande från andra länder. De mest entusiastiska seglarna från Tyskland och Portugal har tyvärr lämnat Sverige. Det enda internationella den här gången, var att seglingsnämnden tog in det tyska paret Peter och Erni Lintner som funktionärer. De har egen båt i hamnen och brukar följa seglingarna som åskådare. Nu fick de hissa flaggor och kolla tider i mål.
Tisdagskvällen var inte direkt inbjudande för båtliv. Inte en båt syntes på sjön i det gråtrista vädret med lätt regn. Trots det var det fyra tappra besättningar som var sugna på att kappsegla.
Regnbåge över båtarna
Det blåste ju ändå en alldeles utmärkt sydostlig vind nerifrån sjön. Det skulle passa bra med en bana med en kryss ner till Sandvik och sedan en lång undanvindsbog till Tranåsöarna. Sedan tillbaka förbi Seglarvik och så Sandvik en gång till. Som upplagt för att använda spinnaker. Ändå valde ingen av båtarna detta, trots att man hade full besättning.
Starten
Det blev en bra start för alla utom för Anders Thunells gula Comfort 26.a. Han gick för tidigt över linjen och fick starta om. Han reparerade dock snabbt skadan och var snart ikapp de andra båtarna. På undanvinden drog han sedan ifrån en aning. På andra kryssen till Sandvik knaprade H-båtarna in något. Vad som händer borta i Sandvik är svårt att veta, för där syns båtarna inte från Seglarvik.
När de till slut dök upp bakom närmaste udden förstod man att det skulle bli en jämt fight mellan Anders Comfort 26.a och Jörgen Wighs H-båt. Jörgen gick i mål några få båtlängder före Anders. Vem skulle vinna på omräknad tid? Trots lite högre handikapptal stod H-båten som segrare men med bara 3 sekunder. Ännu tätare blev det mellan trean Roy Gustavsson i Folkbåt och Kent Carlssons i H-båt. Där skilde det bara en enda sekund.
Just före målgång
Det blev ju en bra tävling. Inte var vädret så farligt, inte. Bara lite lätt regn som dessutom skapade en svag regnbåge som spände över båtarna.
Vilken underbar kväll för kappsegling! En härlig frisk vind bortifrån åmynningen och säkert 20 grader i luften, Nu hade ytterligare några båtar hunnit bli klara, så det blev åtta stycken som ville tävla. Man hade olika syn på hur banan skulle se ut och om man skulle hinna med ett varv eller två. Kanske skulle vinden mojna. Man tog det säkra före det osäkra. Ett varv, Hätte, Tranåsöarna, Ringsberget, Storön och så i mål i Seglarvik.
Lite trångt när 8 båtar startar
Starten är ju ett alltid stressmoment i segling. För att ge mindre erfarna seglare en lugnare start vill man i år ge dessa möjlighet att starta i en mindre grupp. Det var dock inget som de åtta seglarna den här gången var intresserade av. De tog tjuren vid hornen med en en vanlig start och en ganska tuff sådan dessutom. Några båtar trängde sig fram otäckt nära piren.
Här gäller det att kunna kappseglings reglerna.
Allt gick dock väl och båtarna höll ihop bra på kryssen upp mot Tranåsöarna. Vanligtvis efter kryss brukar man se hur spinnakrar kommer upp. Inte den här kvällen. Bara en enda spinnaker, den blå på Kent Carlssons H-båt. Hans båt gick ifrån de andra lite grand men det var osäkert om försprånget skulle räcka för seger. Kent gick först över mållinjen men sedan kom en tät följd av båtar. Eftersom båtarna har så olika handikapptal är det svårt att gissa placeringarna. Det visade sig bli en sekundstrid mellan flera av båtarna. Etta blev ändå Kent med sin rutinerade besättning. Roy Gustavsson, ensam i Folkbåt, var i mål flera minuter efter men blev ändå tvåa på sitt lägre handikapp. Trea blev märkligt nog Anders Thunell i sin Comfort 26. Han hade precis innan starten fått sin båt klar, så en kappsegling blev årets första segling för honom och hans gast. Större glädje för segling och tävlande har vi väl aldrig sett.
Så har årets kappseglingar kommit igång. Det såg först ut som att det inte skulle bli mycket till tävling. Trots en tidig vår är mycket försenat. Flera båtar är inte klara och klubben har inte hunnit få ut bojarna till rundningsmärken. Men det blev ändå sex båtar som kom till start i den ljumma kvällen. Det var en brokig skara av båtar. Inte alls som det brukar med mest H-båtar. Här fanns istället Arons Afzelius stora blå Maxi 1000 och en nytillkommen Triss Norlin som Göran Franzén skaffat.
En brokig skara deltagare
I en ganska lätt men jämn vind startade man med kryss upp mot Tranåsöarna. Alla båtarna valde att gå mot Ringsberget, utom Peter Åhlund som gick mot Hätte. Det visade sig vara lyckosamt. Han ryckte åt sig en stor ledning som han behöll i mål.
Peter ensam mot mål före Kjells blå spinnaker
Peter seglade sin NF ensam, medan tvåan Kjell Larsson i Chess med sin rutinerade gast Henrik kunde föra spinnaker. Trea blev Roy Gustavsson i sin Träfolka som han haft sedan 60-talet.
Roy med sin välbevarade folkbåt
Fantastiskt att man genom handikappsystem kan tävla med så olika båtar och ändå få till en rättvis tävling.
Görans Triss Norlin
Efter tävlingen samlades man vid de nya kaffeborden och tog sin medhavda fika. God stämning bland nöjda seglare. Nästa tisdag hoppas man det blir fler båtar. Många av de mest trogna seglarna var ju inte med den här gången.
I lördags var det härlig avslutning för tävlingarna i Seglarvik. Traditionellt ska säsongen avslutas med Höstdraget. En tävling som kan se ut på många olika sätt. Oftast har man tävlat på en bana bara utanför Seglarvik.
I år hade seglingsnämnden beslutat att man skulle prova att ha en distanssegling även lite utanför Tranåssjön. Man skulle gå en bit upp i Boxholmsfjärden och runda Kalvön. En del seglare var tveksamma, för de seglar sällan där uppe. De sju båtar som ställde upp visste ändå vad som väntade dem, eftersom de fått banan utritad på sjökortet.
Bättre förutsättningar för en tävling kunde det knappast vara så här på höstkanten. En lite kylig morgon men med strålande sol och en alldeles lagom stark vind från nordväst. Man såg en antydan till vitt skum på vågtopparna.
Seglarna startade på olika tider med så kallad SRS-start (jaktstart) efter hur snabba båtarna är. Det blev ändå en rätt samlad start, för de flesta båtarna hade ganska lika handikappstal.
Patrik med jagande Peter
Båtarna kunde ses från Seglarvik under större delen av seglingen. Man gick först upp och rundade Stora Ulvareholmen på andra sidan sjön, för att sedan kryssa sig tvärs över sjön mot åmynningen och runda Tranåsöarna.
Sedan försvann båtarna bortanför Blåvik när de gick upp och rundade Kalvön. Så dök de upp i en klunga och passerade Torsudden.
Ner igenom det trånga men djupa sundet vid Kungs Hatt, mittemot Norraby. Därefter en lång målraka längs Hättelandet. Ett väl samlat fält kämpade om att komma först till
Seglarvik. Det blev Jörgen Wighs H-båt som korsade mållinjen först. Drygt två minuter senare Peter Åhlunds NF. Sedan två H-båtar som tävlat med olika förutsättningar. Trea Patrik Risbergs som hade full besättning och fyra Lennart Ahlm som slitit helt ensam i samma båttyp.
Jörgen WighPeteer ÅhlundPatrik Risberg
Bara för att tävlingarna nu är slut, hoppas vi att seglingen på sjön inte är slut. På söndag och i veckan som kommer lovar man vackert väder. Kan ge härliga turer för både segel och motor.
Nu på sensommaren har Segelsällskapet verkligen haft tur med sina kvällskappseglingar. Man har lyckats genomföra samtliga 5 tävlingar. Nu skulle det avgöras vem som skulle vinna totalen. Sista tävlingen fick de kanske allra bästa förutsättningarna. Den soliga, ljumma kvällen hade en vind från ost på cirka 5 m/s. Det skulle säkert att räcka att segla ända bort till Brandsnäs två varv. Och det gjorde det utan problem.
Redan från start visade Kent Carlssons H-båt, att han inte skulle låta någon annan sticka upp och ta ifrån honom segern, varken i det här racet eller i totalen.
Överlägset kunde hans vita spinnaker gå i mål före Kjell Larssons blå. På tredje plats kom Stefan Rackings lilla Aphrodite 22 som för kvällen hade full besättning med två gastar. Säkert ett klokt val, eftersom han kunde segla båten mer upprätt i vinden.
Jörgen med kapten Kent som blev total vinnare av kvällskapp 2024
Efter seglingen räknades de fem seglingarna ihop. Det kom knappast som någon överraskning att Kent Carlsson, precis som i våras, tog hem segern överlägset. Totaltvåa blev Kjell Larssons Chess som kommit allt starkare på slutet. Trea blev Anders Thunnels Comfort 26.a, delvis beroende på att han nästan aldrig missar en tävling.
Den här gången blev det fem båtar som deltog i tisdagens kvällskapp. En härlig kväll för segling. En svag men ganska jämn vind rakt ut från land. Det såg ut som vattnet krusade sig bäst bortåt Blåvik. Därför bestämde man en bana med två varv till bojen vid Ringsberget.
Tvåan Chess med Kjell och gasten Henrik
Direkt när båtarna gått över startlinjen kunde de sätta spinnaker. Lite sned och bitvis svag vind gjorde att det kunde vara svårt att få spinnakern att stå. De flesta klarade det ändå bra, särskilt Kjell Larssons blå som snart syntes i ledningen.
Det blev inte så mycket kryss tillbaka till Seglarvik. Båtarna kunde nästan sträcka och behövde bara göra något enstaka slag. Vid rundningen där såg vinden lyckligtvis ut att stå sig. Den hade till och med ökat något. Alltså fick båtarna göra ett andra varv.
Kents H-båt ökade hela tiden sin ledning och var i mål 3 minuter före tvåan Kjell. Men trean Anders Thunell gick i mål nästan samtidigt som Kjell.
Kents H-båt i leding utanför Hårdaholmen
Lite längre bak i fältet blev det en kamp mellan två båtar med lägre handikapp. Mascha Dreisteins Avance 24 och Ragnar Sunesons Mani 66. Ragnar hade för kvällen tagit sig ledigt från sitt jobb i seglingsnämnden. Han seglade ensam utan spinnaker. Kanske var det en fördel, för han vann den striden.
