Olyckor och märkliga händelser på Sommen
20 JUN 2021 21:20
Utdrag från bok om Ydre som är skriven av Henrik Simonsen. Bilden visar generalen Daniel Rantzaus
- Uppdaterad: 20 JUN 2021 21:20
Sommen är flikig, det vill säga den består nästan enbart av vikar och korta avstånd över sjön är långa avstånd på land. Därför har Sommen länge varit viktig för transporter men flikig betyder därför också farlig. Massor av olyckor och andra märkliga saker har inträffat på sjön. Liksom med många andra sjöar brukar det sägas att Sommen tar ett liv om året.
Namnet Sommens etymologiska ursprung är inte fullständigt klarlagt. Namnet brukar sägas ha förbindelse med ett östgötskt dialektord ’somme’ med betydelsen kärl som är för stort för sitt ändamål som i exempelmeningen ”vad ska jag med den sommen att göra”. Sommen brukar därför antas betyda kärlet. Fast den ännu enklare förklaringen till Sommens namn är att ordet har samband med ordstammen sam- som i samla och samman och att sjön därför betyder vattensamlingen. Ett tämligen anspråkslöst namn på en sådan stor sjö men inte något ovanligt fenomen. Den betydligt större sjön Vättern betyder helt enkelt vattnet. Man kan tänka sig att sjön var så stor, dominerande och självklar att det inte fanns någon anledning att ge den något särskilt namn. Ungefär som man ser på havet. Sommen är Ydres och Tranås hav.
Stor och självklar men faktiskt att betrakta som två sjöar. Sommen delas in i ett västra och östra bäcken med Torpön som gräns. Det är väldigt lite vatten byts ut mellan bäckena. Västra Sommen med Tranås och Svartån är mer påverkad. Där ligger industrier och utsläpp har skett i många år. Svartån användes som avloppskanal. Den östra Sommen är mer av en klarvattensjö med tio meters sikt. Det sägs att man där kan ta sig en kopp och dricka nästan var som helst. Det sägs att många har gjort det. Det sägs att de har överlevt.
Bland de tidigaste och rikligt dokumenterade märkliga händelserna på Sommen är danske generalen Daniel Rantzaus fälttåg på sjöisen. Ett dristigt tilltag som fick ödesdigra konsekvenser för bygden. Detta fälttåg på is genomfördes i början av 1568 under nordiska sjuårskriget där Sverige stred mot Danmark, Polen och Lübeck samtidigt. Rantzau hade härjat i Västergötland, västligaste Småland och Östergötland sedan oktober 1567. Nordiska sjuårskriget var ett grymt krig och civilbefolkningen utsattes för kraftigt lidande. I januari 1568 tvingades Rantzau till återtåg efter attacker mot bland annat Norrköping och Skänninge men hans armés väg genom storskogen Holaveden, gränsen mellan Småland och Östergötland, spärrades av svenska styrkor. Den danska armén hade tidigare vadat över Motala ström efter att svenska armén rivit alla broar. Nu tog Rantzau ett ännu djärvare beslut. Man vandrade över Sommen, som frusit till efter att sträng kyla inträtt. Den danska armén kunde därmed komma förbi spärrarna i skogen. Efter att ha kommit i land igen passade man på att bränna ner gårdarna i Säby socken. På väg söderut brann också Eksjö stad upp innan Rantzau kom in på danskt territorium i Halland igen i februari. Men kriget fortsatte och Rantzau straffades för övergreppen på civilbefolkningen i Småland och Östergötland. De svenska trupperna belägrade Varbergs fästning på hösten 1569. Där befann sig Rantzau och han dödades av en kanonkula. På tal kom kanoner ska Rantzau ha blivit av med två sådana som sjönk genom isen på Sommen. Kanonerna har dock aldrig återfunnits trots flera dykningar genom århundradena. Mytbildningen är därmed kraftigt utbredd. Men dessa dykningar har fått tragiska resultat. Nordiska sjuårskriget fortsatte över 420 år efter sitt slut att skörda liv. Den 8e december 1991 omkom en 31-årig man vid dykningar efter de mytiska kanonerna i Sommen. Mannen dök ensam men ingick i ett sällskap på åtta personer. Den drunknade mannen hittades på 24 meters djup av sällskapet som var kvar på ytan hämtat dykutrustning och tagit sig ner till botten.
Kanoner ska inte vara det enda som hamnat på Sommens botten. På 00-talet ska en dansk båtförare ha upptäckt en fem meter lång motorbåt på botten av sjön drygt en halv kilometer ut från Svartåns utlopp, strax väster om Stora Tranåsön.
Henrik Simonsen
Bild på Daniel Rantzau
Avbildning i ”Sveriges historia III”, skriven av Oskar Alin, tryckt i Stockholm 1889