I lördags var det dags för segeltävlingen Hästholmen Runt. Skulle även denna tävling spolieras av dåligt väder? Två kvällskapper i rad har ju fått ställas in på grund av åska, regn och stormbyar. Lyckligtvis verkade utsikterna bättre bättre nu. De elva skeppare som mötte upp på morgonen fick ge sig ut på en sjö med näst intill perfekt vind. Det blåste cirka 4 m/s från ost.
Tävlingen har jaktstart, vilket innebär att båtarna startar på olika tider efter vilket handikapptal de har. Första båt ut, kl 10.00, var en Nordisk Folkbåt seglad av tyska Steffi. Med den vindstyrka som nu rådde fick den teoretiskt snabbaste båten, Björn Palms One Off 37, vänta en timme på att starta.
Den ostliga vinden gjorde att man fick starta med kryss upp förbi färjan och sedan hela vägen upp till Hästholmen utanför Malexander. Där blev det sedan undanvind. Kanske lite tråkigt med vanliga segel men inget latmansgöra för de båtar som för spinnaker. De får kämpa och vara på helspänn hela tiden. Att gå förbi färjan och det trånga sunden bakom Storön kräver skicklighet. Först ut här var Roys röda spinnaker och strax efter två vita, Joaos Soling och Patriks H-båt. Under seglingen på Tranåssjön upp till bojen vid Ringsberget höll Roy ställningarna och kunde ohotad ta hem segern. Kampen om andraplatsen blev däremot hård. Patrik hade otur att hamna i svag vind, så Joao gick om och knep andraplatsen. Vinden stod sig, så de sista båtarna kom i mål med god fart bara 50 minuter efter segraren.
Stämningen efter seglingen var som vanligt god. Glädjen grumlades dock lite av att man det tillkännagavs, att två båtar startat på fel tid. Den korta tid båtarna startat för tidigt spelade i praktiken ingen roll för placeringarna. Seglare och seglingsnämnden diskuterade om man skulle låta nåd gå före rätt och förlåta misstaget. Nej. Regler är regler! Man kom till slut fram till att vi måste hålla på de strikta reglerna. Alltså blev de två båtarna diskade, vilket de berörda själva accepterade.
Seglingsnämnden
Segraren Roy Gustavsson med gastarna Rune Gustafsson och Kjell Larsson
Precis som förra tisdagen skulle det sämsta vädret komma just som seglingen skulle hållas. Nu var det åska som var den värsta faran.
Seglarna satt under klubbhusets tak och jämförde olika väderappar, samtidigt som det mullrade från alla håll. Dessutom låg sjön blank och det regnade. Nej, inget att fundera över. Alla var överens om att ställa in seglingen.
Det fick bli medhavd i fika i klubblokalen istället. Där pratades det mycket om nästa tävling, Hästholmen Runt på lördag. Den tävlingen är ju lite speciell eftersom den har jaktstart. Långsamma båtarna startar först och sedan får de snabbare försöka jaga ikapp. Den båt som går först i mål vinner. Alla båtar och skeppare är välkomna. Ingen startavgift. Ta chansen att vara med på denna trevliga distanssegling! Den brukar ta 3 till 4 timmar.
I helgen seglades Klassmästerskapet för Marblehead i Seglarvik. På lördagsförmiddagen fanns åtta båtar på startlinjen för att göra upp om platserna i vår största tävling för året.
Med en svag syd-sydvästlig vind blev det en bana utanför vågbrytarbryggan där vi direkt möttes av de ökända Tranåsförhållandena med stora vindvrid och skvalpig sjö. Med lätta båtar är det en utmaning att hålla fart igenom sjön, något vi alla fick erfara.
Foto Jakob Mårtensson
Sommens segelsällskap representerades denna gång av Robin Stridqvist, Per och Jakob Mårtensson. Lite ringrostighet kunde vi nog känna alla tre när förhållandena utmanade oss då det inte blivit många starter den senaste tiden. Vinden kom och gick under dagen och efter lördagens sista segling var Rolf Andersson, Landskrona i ledning, följd av Jakob och Per Mårtensson.
Dagen avslutades med Regattamiddag på Sjökrogen.
Söndagen bjöd på mer västliga vindar vilket gjorde en större banändring nödvändig. Nu blev banan en kryss-länsbana utmed norra bryggan. Liknande förhållanden med stora vindkantringar fick vi erfara även denna dag och den som hanterade dem bäst var Rolf. Efter 25 race hade han inte mindre än 17 förstaplaceringar. Svårslaget!
Foto: Jakob Mårtensson
Jakob hade en del långvarig närkontakt med bojar under söndagen och kom inte riktigt överens med vindvriden. Detta tillsammans med att Per hade en mer lyckad dag gjorde att de skiftade placeringar. Robin kämpade på och var flertalet gånger med i täten och fajtades.
Helgen bjöd på 25 race och Klassmästare blev Rolf Andersson, Landskrona.
1:a Rolf Andersson, Landskrona 2:a Per Mårtensson, Tranås 3:a Jakob Mårtensson, Tranås 4:a Anders Nygren, Bergsjö 5:a Roland Gustavsson, Värmdö 6:a Robin Stridqvist, Tranås 7:a Lennart Gustavsson, Värmdö 8:a Göran Eimir, Helsingborg
Det har ju varnats flera dagar innan om stora regnmängder och starka vindar. Det var ju till och utfärdad en nationell vädervarning. Därför verkade det olämpligt att ha kappsegling på tisdagskvällen.
De mest trogna seglarna var ändå på plats i god tid. Man blickade ut över sjön och såg hur plötsliga svarta vindbyar for fram. Det hade varnats om byar upp till 19 m/s. Man bedömde att det skulle utgöra fara både för materiel och manskap. Både seglarna själva och seglingsnämnden var överens om att det var bäst att ställa in. Nu hoppas vi på bättre väder nästa tisdag, 15/8.
I tisdags var det som vanligt kvällskapp. En lite gråtrist kväll med konstiga vindar. Först verkade vinden stabil och man bestämde vilken bana man skulle segla. En kvart före start, då båtarna lämnat hamnen och väntade på start, vände vinden totalt.
Snabbt togs beslut om en annan bana som man fick ropa ut i högtalare. Nu verkade vinden komma från ost, så man bestämde att banan skulle bli Storön Seglarvik två varv. Verkade vara ett bra beslut, tills vinden bara dog några minuter före start.
En rörig start i stiltje
I det läget är det inte lätt för seglarna att hitta en bra position med båtar som ligger helt still. En båt hade till och med oturen att då ligga på fel sida startlinjen. Det gick några minuter men så kom en förlösande vind från Liljeholmen och efter en stund var båtarna iväg som de skulle. Det blev den vanliga kampen mellan H-båtarna. Vid rundningen i Seglarvik smet Roy förbi Kent. En ledning som han på andra varvet drygade ut till tre minuter. Helt ohotad kunde han kosta på sig att ta ner sin spinnaker en bit innan mållinjen. Kent tvåa och Anders Thunell trea. Efter dem blev det en hård kamp om fjärdeplatsen mellan två båtar med lägre handikapp. Stefan Rackings Aphrodite gick på slutet hårfint om Johan Norbergs gröna Sun 2000.
I lördags hade klubben sin längsta kappsegling för året, Lilla Sommen Runt. Det är en tävling som seglarna får vara beredda på, att den kommer att ta hela dagen. Detta kraftprov är dock inget mot vad man hade för många år sedan. Då kunde ett Sommen Runt ta mer än ett dygn. Vädret på sistone har ju varit osäkert med mycket skurar och starka vindar. Just lördagen råkade bli en bättre dag vädermässigt. Åtta båtar kom till start denna soliga morgon med en svag vind från väst. Sex av båtarna har ganska lika förutsättningar, medan två av dem på papperet skall vara långsammare. De gav sig ut på en segling som beräknades ta åtminstone sex timmar. Först ska de ner till en boj vid Brandsnäs, för att sedan ta sig upp förbi färjan och genom Smalsjön. Så gör man en kort sväng ner i Asbyfjärden, runt Torsmåla holmar. Sedan runt Asby udde och en bit ner i Norra Vifjärden där man rundar Bäcka öar. På hemvägen ska de gå innanför Oxelön, för att sedan ta sig hem till Seglarvik. Men inte kortaste vägen, för när de kommer ut på Tranåssjön, måste de visa upp sig och göra en extra sväng upp mot Ringsberget.
Steffi och Elias i kvällningen utanför Hårdaholmen
Vinden var lagom stark och båtarna höll ihop över de öppna vattenytorna. När man tvingades in bakom Oxelön genom det svårseglade Björnasundet, blev en del liggande utan vind. Tröttheten sätter då in, efter att man suttit på helspänn i timmar. Trots det hålls fältet ihop och när man kommer ut vid Liljeholmen är det inte långt mellan de sex första båtarna. Det blir en rafflande uppgörelse på Tranåssjön när man sträcker hem från Ringsberget. Tre H-båtar i mål inom tre minuter, efter att ha seglat nästan sju timmar. Segrar gör Patrik Risberg, samma segrare som i den andra distansseglingen, Norra Vi. Därefter Kent Carlsson och Roy Gustavsson. Bröderna Burenby blir bara fyra, för deras Express har högre handikapptal. Snacket på bryggan efter tävlingen handlar mycket om nyckfulla vindar och besvärligheter i Björnasundet.
Vad hände då med de två långsammare båtarna. Jo, eftersom vinden lättade under dagen blev de allt mer efter. Det dröjde timmar utan att de syntes till. Per telefon fick seglingsnämnden veta var de befann sig. De uppmuntrades att fortsätta och ta sig hela vägen i mål. Strax efter färjan tvingades ändå den ena båten att ge upp i den nästan obefintliga vinden. Den andra, en Folkbåt, fortsatte ändå. Lyckades ta sig ut på Tranåssjön, där den fick lite vind. Trots att timmen var sen, kunde skeppare Steffi och gasten Elias motstå frestelsen att gå raka vägen hem. De gick runt bojen vid Ringsberget och sedan mot Seglarvik. Så dog vinden igen. De sista metrarna tog en evighet men i mål gick de. Så ska det kämpas! Det hade nu gått nästan fem timmar sedan klungan gick i mål. Seglingsnämnden hade under tiden i en låda hittat gamla plaketter med Sommen Runt på. Så roligt att på bryggan kunna överlämna ett pris till tyska ungdomarna som kämpat så väl!
I tisdags hade Sommens Segelsällskap den första kappseglingen för höstsäsongen. Konstigt att kalla det för höst så här mitt i semestern. En liten föraning av höst fick man ändå i den byiga vinden. Åtta båtar kom till start. Först rundning i Hätte och sedan två varv Storön – Seglarvik. Det blev dramatik, då en båt tvingades bryta, på grund av något så ovanligt som ”man över bord”. En plötslig vindby fick en gast att tappa taget, under full gång med spinnaker. Tack vare stor skicklighet lyckades man plocka upp den nödställde. Man fick självklart bryta seglingen men man kunde senare skämta om missödet. Det blev en ganska snabb segling i den ryckiga vinden som var svårbemästrad. Tävlingen blev ändå som så ofta mycket jämn, fastän båtarna är så olika. Segrade gjorde Kjell Larsson i Nordisk Folkbåt. Han gick visserligen i mål mer än 6 minuter efter tvåan Kent Carlsson i H-båt. Men på omräknad tid var han 18 sekunder före. Klubben är alltid glad, när det kommer till någon ny båt som inte varit med tidigare. Så var det nu med Urban Karlssons Bavaria 32. Han gjorde sin första kappsegling med båten. Han hängde hyfsat med de övriga men eftersom båten har ett betydligt högre handikapptal, hamnade han ändå långt ner i resultatlistan.
Nu på tisdag börjar höstsäsongen för kvällskapperna och på lördag (29/7) är det ju Lilla Sommen Runt. Hoppas intresset från senaste seglingen, Singleman Race, håller i sig. Då var det ju 16 båtar. Du vet väl att du inte behöver ha gast för att vara med på kappseglingarna? Det går bra att segla båten själv och utan spinnaker. Du får ju då ett lägre handikapp och har en god chans att hävda dig.
Under en strålande varm sommardag samlades klubbmedlemmar och besökande för att vara med på Seglings Dag och att fira att vi fyller 100 år. Över 40 segelbåtar seglade tillsammans i en Eskadersegling på den del av Sommen som kallas Tranås sjön.
Inför dagen har vi lagt ut annonser i sociala medier och bjudit in både klubbmedlemmar och allmänheten till Seglarvik, för att se och även delta i olika aktiviteter. Att något speciellt var på gång, kunde man se redan vid uppfarten till klubbhuset. Där hade man ställt en skinande blank segelbåt med mast och allt och med flaggspel hissat.
Foto Göran Fransén
Vilken tur då att just den dag man bestämt långt innan fick strålande sol och svaga vindar!
Rorsmans möte inför Eskaderseglingen
Huvudaktiviteten skulle bli en kort så kallad eskadersegling, en segling där många båtar seglar en given sträcka tillsammans, utan att på något sätt tävla. Massor av båtägare strömmade till på morgonen och man höll ett kort rorsmansmöte på kajen. Man bestämde hur och vart man skulle segla.
En efter en gled båtarna ut ur hamnen och samlades utanför Seglarvik för att vänta på starten kl 11. Det var så stilla att båtarna knappt hade styrfart men just i rätt tid kom en lätt bris från Blåvik.
Hela flottan på cirka 40 båtar gled i sakta mak iväg längs Hättelandet ner mot åmynningen. En så stor mängd segel har inte synts på sjön Sommen på årtionden.
Av en ren tillfällighet mötte man Boxholm II utanför Säteriet och den vackra synen måste verkligen ha uppskattats av passagerarna.
Det var planerat att man skulle stryka förbi Tranåsbaden och Norraby men vinden där nere verkade alldeles för svag och det var risk att man skulle bli liggande still. Plötsligt började det blåsa en härlig vind uppifrån Boxholmsfjärden och som ett fiskstim vände hela flottan och stack iväg upp mellan Romanö och Tranåsöarna.
Det blev en imponerande syn för stugägarna i Blåvik med alla båtarna som samlat ihop sig och gled förbi alldeles tätt inpå. Man hade nu varit ute i två timmar och det var dags att tänka på hemfärden. Strax före Liljeholmen gavs det order om att man skulle vända hemåt. Otroligt hur snabbt alla lyckades glida in på sina platser i hamnen utan ett enda missöde.
En del båtar kom från andra hamnar men de kunde lätt lägga sig längs piren. Det var t.ex flera båtar av typen Andunge, som under veckan gästat SSS och haft egna aktiviteter.
Väl iland bjöds det på korv och dricka utanför klubbhuset.
En korv med bröd smaka bra efter seglingenVi sålde tröjor och kepsar.Många samlades vid klubbstugan.
Man hade ordnat olika aktiviteter som till exempel att räddningstjänsten visade upp sig. Helt oväntat för klubben hade en gul svävare anlänt och låg uppkörd på stranden som man fick provsitta i. Den tillhör Sjöräddningen och hade fraktats hit från Vättern.
Låter en hel del från svävaren
Information från Sjöräddningssällskapet:
”SSRS (Sjöräddningssällskapet) har två resurser från SSRS Vadstena-Motala, dvs en s.k. Rescuerunner (vattenskoter för livräddning) och en täckt svävare. Svävaren kan användas året runt, vid isar och öppet vatten (begränsning är för höga vågor). Svävaren är en unik farkost som kan ta sig långt ut på isen och snabbt för att undsätta personer som t.ex gått igenom isen, blivit sjuka på isen, skadat sig ute på isen osv. Vi kan även köra ut brandpumpar om det brinner på någon ö osv.
Vi har varit på några is-relaterade händelser och några sommartid på sjön Sommen under åren. Vi har ett väldigt gott samarbete med den kommunala räddningstjänsten Tranås och Ydre där vi parallellarmas vid båtolyckor och drunkningstillbud.
Vi håller på med en insamling just till bygge av stationshus i där vi idag gått upp väggar och tak, nu återstår arbetet i självaste huset som vi inte är i mål med finansiellt än. Men när det blir klart så kommer vi utgå från en betydligt mycket bättre geografisk position och vår inställelsetid till sjön Sommen bör minska med minst 20 minuter”
Passa på att titta i svävaren
Strax intill svävaren låg tre kajaker från Petrus Kajak. Självbyggen med otroligt elegant arbete i kolfiber.
Ute på en av bryggorna kunde man prova radiostyrd segling. Självaste ordföranden, Per Mårtensson, seglar inte bara stor båt utan är en inbiten seglare av radiostyrda båtar. Nu hade han med sig en enkel, inte särskilt dyr typ, som han lät folk prova. Efter en stunds övning lyckades både vuxna och barn få båtarna att gå nästan dit de ville.
Man erbjöd också vuxna besökare att gå ombord och titta in i segelbåtarna och i något fall följa med ut och segla. För den som aldrig varit ute i en segelbåt är den första känslan fantastisk. Att det kan röra sig framåt så tyst! Och att båten så omärkligt skjuter fart, så fort det kommer en vindby.
För att dokumentera den unika seglingen lät man för första gången seglingen filmas med drönare av en utbildad drönaroperatör.
Foto: Oskar Suneson Droner Ray AB
Vi upplevda att Seglingens dag blev fantastiskt bra och att vi hade vädrets makter med oss. Får tacka alla deltagare som var med och deltog i både seglingen och aktiviteterna i Seglarvik. Vi hoppas att vi har sått ett litet frö för att locka både ungdomar och vuxna till att börja med segling. Ta gärna kontakt med oss, så ska vi ge tips och hjälp hur man tar sina första steg för att börja segla.
